Ps 30,1 - Ps 30,1 - |
|
King James Bible .
Luther-Bibel .
Tekstuitleg van
Ps 30,2 - Ps 30,2 - | ||||||||||||||||
|
King James Bible .
Luther-Bibel .
Tekstuitleg van
- ´ärômimëkhâ (ik zal je verheffen). Polal imperfectum 1ste persoon enkelvoud. aleph van de 1ste persoon. Verdubbeling van de mem. In 4 verzen in de bijbel. Verwijzing : rwm (zich verheffen, verheven zijn), zie Ps 145,1 In Js 25,1 In 3 verzen in de Psalmen: (1) Ps 30,2 . (2) Ps 118,28 . (3) Ps 145,1 . |
Met dit vers en een werkwoord in het imperfectum 1ste persoon enkelvoud begint de Psalm.
Ps 30,3 - Ps 30,3 - | ||||||||||||||||
|
King James Bible .
Luther-Bibel .
Tekstuitleg van
3. שִׁוַּ֖עְתִּי (= sjiwwâ`thî: ik schrei om hulp; wkw act piël 1ste pers enk van het wkw שׁוע = sjâwâ` : schreien, om hulp roepen). Tenach (2): (1) Ps 30,3 (in Ps 30,3 is er sprake van Sjeol / Hades). (2) Jon 2,3.
Ps 30,4 - Ps 30,4 - | ||||||||||||||||
|
King James Bible .
Luther-Bibel .
Tekstuitleg van
4. שְׁא֛וֹל (= sje'ôl: sjeol, onderwereld). Zie Jon
2,3.
Ps 30,5 - Ps 30,5 - | ||||||||||||||||
|
Ps 30,6 - Ps 30,6 - | ||||||||||||||||
|
Ps 30,7 - Ps 30,7 - |
|
King James Bible .
Luther-Bibel .
Tekstuitleg van
Ps 30,8 - Ps 30,8 - |
|
King James Bible .
Luther-Bibel .
Tekstuitleg van
1. אָגִילָה (= ´âgîlâh: dat ik juiche; wkw act qal imperf 1ste pers enk van het wkw גיל / גול = gîl / gûl: zich verheugen, vrolijk zijn, vrezen). Taalgebruik in Tenakh : gjl / gwl (zich verheugen, vrolijk zijn, vrezen). Tenakh (3): (1) Hab 3,18. (2) Ps 9,15. (3) Ps 31,8. In de 2 Psalmverzen wordt het vertaald door het Griekse αγαλλιασομαι = agalliasomai: ik zal juichen).
Ps 30,9 - Ps 30,9 - | ||||||||||||||||
|
Ps 30,10 - Ps 30,10 - | ||||||||||||||||
|
Ps 30,11 - Ps 30,11 - | ||||||||||||||||
|
Ps 30,12 - Ps 30,12 - | ||||||||||||||||
|
Ps 30,13 - Ps 30,13 - | ||||||||||||||||
|
MT
א מִזְמוֹר: שִׁיר-חֲנֻכַּת הַבַּיִת לְדָוִד. | 1 A Psalm; a Song at the Dedication of the House; of David. |
ב אֲרוֹמִמְךָ יְהוָה, כִּי דִלִּיתָנִי; וְלֹא-שִׂמַּחְתָּ אֹיְבַי לִי. | 2 I will extol thee, O LORD, for Thou hast raised me up, and hast not suffered mine enemies to rejoice over me. |
ג יְהוָה אֱלֹהָי-- שִׁוַּעְתִּי אֵלֶיךָ, וַתִּרְפָּאֵנִי. | 3 O LORD my God, I cried unto Thee, and Thou didst heal me; |
ד יְהוָה--הֶעֱלִיתָ מִן-שְׁאוֹל נַפְשִׁי; חִיִּיתַנִי, מיורדי- (מִיָּרְדִי-) בוֹר. | 4 O LORD, Thou broughtest up my soul from the nether-world; Thou didst keep me alive, that I should not go down to the pit. |
ה זַמְּרוּ לַיהוָה חֲסִידָיו; וְהוֹדוּ, לְזֵכֶר קָדְשׁוֹ. | 5 Sing praise unto the LORD, O ye His godly ones, and give thanks to His holy name. |
ו כִּי רֶגַע, בְּאַפּוֹ-- חַיִּים בִּרְצוֹנוֹ: בָּעֶרֶב, יָלִין בֶּכִי; וְלַבֹּקֶר רִנָּה. |
6 For His anger is but for a moment, His favour is for a life-time; {N} weeping may tarry for the night, but joy cometh in the morning. |
ז וַאֲנִי, אָמַרְתִּי בְשַׁלְוִי-- בַּל-אֶמּוֹט לְעוֹלָם. | 7 Now I had said in my security: 'I shall never be moved.' |
ח יְהוָה-- בִּרְצוֹנְךָ, הֶעֱמַדְתָּה לְהַרְרִי-עֹז: הִסְתַּרְתָּ פָנֶיךָ; הָיִיתִי נִבְהָל. |
8 Thou hadst established, O LORD, in Thy favour my mountain as a stronghold-- {N} Thou didst hide Thy face; I was affrighted. |
ט אֵלֶיךָ יְהוָה אֶקְרָא; וְאֶל-אֲדֹנָי, אֶתְחַנָּן. | 9 Unto Thee, O LORD, did I call, and unto the LORD I made supplication: |
י מַה-בֶּצַע בְּדָמִי, בְּרִדְתִּי אֶל-שָׁחַת: הֲיוֹדְךָ עָפָר; הֲיַגִּיד אֲמִתֶּךָ. |
10 'What profit is there in my blood, when I go down to the pit? {N} Shall the dust praise Thee? shall it declare Thy truth? |
יא שְׁמַע-יְהוָה וְחָנֵּנִי; יְהוָה, הֱיֵה-עֹזֵר לִי. | 11 Hear, O LORD, and be gracious unto me; LORD, be Thou my helper.' |
יב הָפַכְתָּ מִסְפְּדִי, לְמָחוֹל לִי: פִּתַּחְתָּ שַׂקִּי; וַתְּאַזְּרֵנִי שִׂמְחָה. | 12 Thou didst turn for me my mourning into dancing; Thou didst loose my sackcloth, and gird me with gladness; |
יג לְמַעַן, יְזַמֶּרְךָ כָבוֹד-- וְלֹא יִדֹּם: יְהוָה אֱלֹהַי, לְעוֹלָם אוֹדֶךָּ. |
13 So that my glory may sing praise to Thee, and not be silent; {N} O LORD my God, I will give thanks unto Thee for ever. {P} |
Willibrordvertaling
Een psalm. Een lied bij de inwijding van de tempel. Van David. 2Hoog eer ik U, Jahwe, want Gij hebt mij ontheven, Gij maakte dat mijn vijand het lachen heeft verleerd. 3Ik heb, Jahwe, mijn God, tot u in nood geroepen: Gij hebt mij nieuw gemaakt. 4Jahwe, Gij deed herrijzen mijn leven uit de doden; of Gij mij had herschapen ben ik het graf ontgaan. 5Eert dan met zang en harp Jahwe, gij zijn getrouwen, looft zijn hoogheilige naam: 6een oogwenk duurt zijn gramschap, een leven lang zijn goedheid; de avond daalt in tranen, met jubel komt de morgen. 7Eens dacht ik, zelfverzekerd: 'ik zal niet struikelen, nimmer!' 8Gij gaaft, Jahwe, goedgunstig mijn berg een sterk bestand; doch toen hebt Gij afkerig uw aangezicht omhuld. En ik wist mij verslagen. 9Ik riep U aan, Jahwe, bad mijn Heer om ontferming: 10'Wat wint Gij met mijn heengaan, mijn dalen in de groeve? kan ooit het stof U loven, kan het uw trouw ooit melden? 11Hoor mij, Jahwe, heb deernis; wees Gij, Jahwe, mijn helper.' 12En toen hebt Gij veranderd mijn rouwgang in een reidans, mijn sombere dracht ontgord en mij gekleed in vreugde. 13Zo zingt mijn ziel voor U haar psalmen bij de harp: mijn stem zal niet meer zwijgen. Jahwe, Gij zijt mijn God. U mag ik eeuwig loven.
1eis to telos psalmos ôdès tou egkainismou tou oikou tô dauid2upsôsô se kurie oti upelabes me kai ouk èufranas tous echthrous mou ep' eme3kurie o theos mou ekekraxa pros se kai iasô me4kurie anègages ex adou tèn psuchèn mou esôsas me apo tôn katabainontôn eis lakkon5psalate tô kuriô oi osioi autou kai exomologeisthe tè mnèmè tès agiôsunès autou6oti orgè en tô thumô autou kai zôè en tô thelèmati autou to esperas aulisthèsetai klauthmos kai eis to prôi agalliasis7egô de eipa en tè euthènia mou ou mè saleuthô eis ton aiôna8kurie en tô thelèmati sou pareschou tô kallei mou dunamin apestrepsas de to prosôpon sou kai egenèthèn tetaragmenos9pros se kurie kekraxomai kai pros ton theon mou deèthèsomai10tis ôfeleia en tô aimati mou en tô katabènai me eis diafthoran mè exomologèsetai soi chous è anaggelei tèn alètheian sou11èkousen kurios kai èleèsen me kurios egenèthè boèthos mou12estrepsas ton kopeton mou eis choron emoi dierrèxas ton sakkon mou kai periezôsas me eufrosunèn13opôs an psalè soi è doxa mou kai ou mè katanugô kurie o theos mou eis ton aiôna exomologèsomai soi
Εἰς τὸ τέλος· ψαλμὸς τῷ Δαυΐδ· ἐκστάσεως. 2 ΕΠΙ σοί, Κύριε, ἤλπισα, μὴ καταισχυνθείην εἰς τὸν αἰῶνα· ἐν τῇ δικαιοσύνῃ σου ῥῦσαί με καὶ ἐξελοῦ με. 3 κλῖνον πρός με τὸ οὖς σου, τάχυνον τοῦ ἐξελέσθαι με· γενοῦ μοι εἰς Θεὸν ὑπερασπιστὴν καὶ εἰς οἶκον καταφυγῆς τοῦ σῶσαί με. 4 ὅτι κραταίωμά μου καὶ καταφυγή μου εἶ σὺ καὶ ἕνεκεν τοῦ ὀνόματός σου ὁδηγήσεις με καὶ διαθρέψεις με· 5 ἐξάξεις με ἐκ παγίδος ταύτης, ἧς ἔκρυψάν μοι, ὅτι σὺ εἶ ὁ ὑπερασπιστής μου, Κύριε. 6 εἰς χεῖράς σου παραθήσομαι τὸ πνεῦμά μου· ἐλυτρώσω με, Κύριε ὁ Θεὸς τῆς ἀληθείας. 7 ἐμίσησας τοὺς διαφυλάσσοντας ματαιότητας διακενῆς· ἐγὼ δὲ ἐπὶ τῷ Κυρίῳ ἤλπισα. 8 ἀγαλλιάσομαι καὶ εὐφρανθήσομαι ἐπὶ τῷ ἐλέει σου, ὅτι ἐπεῖδες τὴν ταπείνωσίν μου, ἔσωσας ἐκ τῶν ἀναγκῶν τὴν ψυχήν μου 9 καὶ οὐ συνέκλεισάς με εἰς χεῖρας ἐχθρῶν, ἔστησας ἐν εὐρυχώρῳ τοὺς πόδας μου. 10 ἐλέησόν με, Κύριε, ὅτι θλίβομαι· ἐταράχθη ἐν θυμῷ ὁ ὀφθαλμός μου, ἡ ψυχή μου καὶ ἡ γαστήρ μου. 11 ὅτι ἐξέλιπεν ἐν ὀδύνῃ ἡ ζωή μου καὶ τὰ ἔτη μου ἐν στεναγμοῖς· ἠσθένησεν ἐν πτωχείᾳ ἡ ἰσχύς μου, καὶ τὰ ὀστᾶ μου ἐταράχθησαν. 12 παρὰ πάντας τοὺς ἐχθρούς μου ἐγενήθην ὄνειδος καὶ τοῖς γείτοσί μου σφόδρα, καὶ φόβος τοῖς γνωστοῖς μου· οἱ θεωροῦντες με ἔξω ἔφυγον ἀπ᾿ ἐμοῦ. 13 ἐπελήσθην ὡσεὶ νεκρὸς ἀπὸ καρδίας, ἐγενήθην ὡσεὶ σκεῦος ἀπολωλός. 14 ὅτι ἤκουσα ψόγον πολλῶν παροικούντων κυκλόθεν· ἐν τῷ ἐπισυναχθῆναι αὐτοὺς ἅμα ἐπ᾿ ἐμὲ τοῦ λαβεῖν τὴν ψυχήν μου ἐβουλεύσαντο. 15 ἐγὼ δὲ ἐπὶ σοὶ ἤλπισα, Κύριε, εἶπα· σὺ εἶ ὁ Θεός μου. 16 ἐν ταῖς χερσί σου οἱ κλῆροί μου*· ρῦσαί με ἐκ χειρὸς ἐχθρῶν μου καὶ ἐκ τῶν καταδιωκόντων με. 17 ἐπίφανον τὸ πρόσωπόν σου ἐπὶ τὸν δοῦλόν σου, σῶσόν με ἐν τῷ ἐλέει σου. 18 Κύριε, μὴ καταισχυνθείην, ὅτι ἐπεκαλεσάμην σε· αἰσχυνθείησαν οἱ ἀσεβεῖς καὶ καταχθείησαν εἰς ᾅδου. 19 ἄλαλα γενηθήτω τὰ χείλη τὰ δόλια τὰ λαλοῦντα κατὰ τοῦ δικαίου ἀνομίαν ἐν ὑπερηφανίᾳ καὶ ἐξουδενώσει. 20 ὡς πολὺ τὸ πλῆθος τῆς χρηστότητός σου, Κύριε, ἧς ἔκρυψας τοῖς φοβουμένοις σε, ἐξειργάσω τοῖς ἐλπίζουσιν ἐπὶ σὲ ἐναντίον τῶν υἱῶν τῶν ἀνθρώπων. 21 κατακρύψεις αὐτοὺς ἐν ἀποκρύφῳ τοῦ προσώπου σου ἀπὸ ταραχῆς ἀνθρώπων, σκεπάσεις αὐτοὺς ἐν σκηνῇ ἀπὸ ἀντιλογίας γλωσσῶν. 22 εὐλογητὸς Κύριος, ὅτι ἐθαυμάστωσε τὸ ἔλεος αὐτοῦ ἐν πόλει περιοχῆς. 23 ἐγὼ δὲ εἶπα ἐν τῇ ἐκστάσει μου· ἀπέῤῥιμμαι ἀπὸ προσώπου τῶν ὀφθαλμῶν σου. διὰ τοῦτο εἰσήκουσας τῆς φωνῆς τῆς δεήσεώς μου ἐν τῷ κεκραγέναι με πρὸς σέ. 24 ἀγαπήσατε τὸν Κύριον πάντες οἱ ὅσιοι αὐτοῦ, ὅτι ἀληθείας ἐκζητεῖ Κύριος καὶ ἀνταποδίδωσι τοῖς περισσῶς ποιοῦσιν ὑπερηφανίαν. 25 ἀνδρίζεσθε, καὶ κραταιούσθω ἡ καρδία ὑμῶν, πάντες οἱ ἐλπίζοντες ἐπὶ Κύριον. _____ * ῎Αλλη γραφή· οἱ καιροί μου. -